Ja, jag är ju som sagt uppe och hälsar på vännerna uppe i Umeå över nyår. Nyårsafton tillbringades med god mat, kära vänner och en del kramande med gosig flicka. Vad mer kan man begära?
När klockan började bli sent såg jag till att ovan nämnda gosiga flicka kom hem säkert, det var ju trots allt nyår och alla de onyktra personer som hör därtill, och dessutom halt som satan. På vägen tillbaka till festen stötte jag på tre förvirrade personer som var vilse och inte visste hur de skulle komma dit de ville. Äntligen någon som uppskattade mina leksaker! Eller ja, åtminstone min handdator med GPS. 
[raw][/raw]
När jag hjälpt dem till rätta och kommit tillbaka till festen var det dags att valla Fummelklunsen med sin soon-to-be-sambo Bernie hem. Hur resan hem gick till har de idag olika teorier om, jag som var nykter vet vad som hände. Väl hemma såg jag till att fyllskallarna fick lite mat och vatten i sig, och ja… min treåriga systerdotter kan stundvis äta mindre grisigt. Spritens effekt på vuxna människor kanske är något som man bör forska i.
Efter maten gick de äntligen till sängs, och allt var frid och fröjd i drygt en timme tills Fummelklunsens oooootroligt irriterande alarmklocka satte igång runt klockan 6:20. Efter ungefär tio minuter insåg jag två saker; min iPod kan inte helt överrösta den förbannade klockan, och fyllskallarna kommer inte vakna och stänga av skitklockan. Jag tog saken i egna händer och ryckte ur sladden. Aaah, blessed silence.
När vi sen efter lunch tagit oss upp har alla mest varit sega. Fyllskallarna pga spriten de fått i sig under gårdagen, och jag pga fyllskallarna.
Nu blänger Fummelklunsen på mig lite, så jag ska nog sluta här innan hon rycker ur sladden till datorn.
{ 2 comments… read them below or add one }
Men! Tiden har gått för fort! Du är väl knappast kvar i stan än?! Jag är jättelessen att jag missade dig
Jag kom precis till Borås för en timme sen. Visst är det trist att vi missade varandra igen, men det är ju inte sista gången jag är uppe i Ume.
Worth waiting for!